Diesel

Underverket som nu tar över som ensam herre på täppan!
Checka in synt-frissan - snedlugg!!!
Sture - vårt kärleksbarn!

2007-08-27
Så sjuk du blev under vår semester! Vi fick direkt åka iväg och avliva dig. Nu är du tillbaka i dina gamla marker, där du kom ifrån innan du kom hem till oss. Tack för att du lånade dina två år till oss.
Sture - vårt kärleksbarn! Som visade magen för alla som ville klappa. Vem ska nu ligga på vår mage när vi tittar på TV? Vi saknar dig! Må du njuta av att springa i gräset igen!
Vem kom först...
Linnea var först med en grattis-glass i posten (fast hon var en dag tidig, så det räknas nog inte).
Men hur lyckades Molly hålla sig uppe till efter kl midnatt för att skicka sitt SMS till mig???
Jag förstår det inte, helt enkelt. Klockan 22 brukar ju vara sent för henne!
Sen vaknade jag till ett SMS från Malin... och nu ska det städas så att mamma och pappa kan komma till ett rent hem och ge mig (födelsedags-)pengar.
Min egen present till mig själv: 1 timme massage.
Henriks present(er): 1 par aussiebum badbyxor, 1 rutig kortärmad blå skjorta, 1 t-shirt
Och till resten av världen...
I'm waiting!
(eftersom jag kommer ihåg nada andra födelsedagar så älskar jag alla som glömmer min..., bara så att ni vet!)
Jag hade fel...
Så bra allt kan bli! Nu ska det bli bättre!
Kram på er.
Snart drar jag till Rhodos - och grattis till mig just idag!
En dag när jag skulle kissa

Inte vår katt och inte vår toa... våra små liv dricker som tur är bara vattnet - som faktiskt är rent, har ni tänkt på det.
Tidsbrist och stress...
Jag har blivit gammal. Jag kollar min mail bara några dagar i veckan. Jag har inte Excel och Powerpoint och överlever utan det.
Vad gör jag istället? Jag åker tåg och sover så mycket jag kan (men det blir bara lite). Något jag definitivt inte hinner med är att skriva blogg - som alla som brydde sig och kom hit och tittade märkte ganska snabbt.
Får väl se vad man kan göra med bloggen.
Och jag åker inte tåg för att jag tycker det är roligt.
Jag pendlar till mitt jobb - och har det alldeles underbart med allt som är skoj och allt som är jobbigt - för jag har ett jobb och så himla mycket mer energi.
Återkommer ... förhoppningsvis inom kort!
Sista dagen närmar sig
Nu är det snart midnatt. Jag ska upp tidigt och jobba i frukosten - sista dagen på gamla jobbet (som är ett extrajobb på deltid). Oj oj oj vad konstigt det känns att inte jobba mer i receptionen på MJ - där har jag ju jobbat sen 1992. Usch vad man kan känna sig gammal när man är 35 år!
Och nu ser jag riktigt mycket fram emot att få börja pendla till Köpenhamn. Jag har sett schemat och det ser bra ut. Ledigheten är så perfekt - den matchar nästan Henriks (min sambos) lediga dagar (1 dag på 4 veckor, typ, som det inte klaffar). Sen är det ju lite jobbiga dagar när jag ska komma hem sent, sova i 6 timmar och sen stiga upp och åka till jobb igen - och vissa dagar hinner jag bara hem för att sen somna, vaka - och iväg igen.
Vad ser jag mer fram emot? Jag har ett byte av tåg - då går jag under tak. Det gör alltså inget om det regnar. Fast i Höör och i Köpenhamn ska det helst vara fint väder.
Sen tänker jag mig ha mysiga stunder med kaffe i termos, bok, korsord... på tåget alltså, inte på jobbet. Men antagligen blir det mest läsning av Scandic-papper - och mycket SOVA. Jag somnar alltid när jag åker tåg. Varför måste de fråga mig efter biljetten? Då vaknar man ju!!!
Köpte pendlingskort idag - uschiamej - 2200 kronor. Håll i hatten - nej, håll i kortet. Blir jag av med det måste jag ju köpa nytt!
Måste även betala 171 kronor till polisen så att jag kan få se vad som står i mitt belastningsregister. Det ska inte stå mycket där, hoppas jag. Det är det enda jag har fixat - det, plus att jag har beställt personbevis. Nu ska jag bara (!) hitta en a-kassa att gå med i, gå till skat-kontoret, skaffa mig ett sygesikringsbevis - och så var det säkert något till... ja, just det. Skaffa ett danskt lönekonto.
Men en dag till - en sista dag - får jag lov att stanna i Sverige och inte bry mig alls om att lära mig nytt språk.
Konstig känsla
Jag håller på att kasta alla ansökningar jag skulle skicka iväg men var försenad med. Det är en obeskrivlig känsla att kunna strunta i dem. Jag hade ju antagligen inte fått jobben ändå... men min egen privata undersökning säger att man får jobb en gång var 3,5e år och då är det inte lönt att söka redan nu. Det är dags att slappna av, ta tag i nya saker - både arbetsmässigt och privat - och gå vidare.
Jag har tittat på hemsidor, i lexikon, pratat med vänner... allt som kan göra mig bättre förberedd på att börja jobba på hotellet i Köpenhamn.
Jag är inte så exalterad - men sån är jag ju inte heller som person överhuvudtaget. Det betyder inte att jag är mindre glad. Jag exalteras inombords, skulle man nog kunna säga.
Exalteras är ett fint ord. Undrar vad det heter på danska?
Lånad hundvalp

Smilla... Vissla... Sova... Njuta... Längta efter egen hund!
Sture

Här är motsvarigheten... trevligheten själv... Sture, även kallad Ture!
Jansson

Det argsinta, aggressiva lilla underverket - han attackerar småbarn!
Varför djur?
Jag har en antisocial katt - Jansson, 12 år (2006). Sen har jag en ung tam vildkatt (dvs inplockad utekatt), Sture, 1 år. Ingen av dem vill bli hållen och kramad och klappad. Jag undrar vad det är gud eller naturen eller ödet eller nåt annat egentligen försöker lära mig. Kanske att jag inte ska ha djur. Men i så fall förstår jag det inte.
Hundar tycker oftast om mig. Kanske för att de gärna får slicka mig i ansiktet. Jag tycker om hundar som tycker om mig. Jag tycker inte så mycket om hunden som bet mig i ansiktet för några år sen. Här syns en kompis hund - Smilla. När jag och min sambo får ett hus, då ska vi ha hund också. En tax, eller en dobermann eller en annan kär svart-vit hund. Våra djur är svart-vita, nämligen.
Vännerna är glada för jobbet...
Första dagen som icke arbetssökande
Idag är första dagen av resten av mitt liv... till skillnad från när då?
Nej - idag är första dagen på 3,5 år som jag inte behöver söka jobb. För igår fick jag erbjudande om anställning. Det är genomtänkt och det enda mål jag satt upp som jag har uppnått - åtminstone inom jobbsektorn - de senaste åren. Att få jobba på just det här hotellet.
Så nu är jag nervös för att det inte ska gå bra - trots att det är genomtänkt från början till slut. Framtid, pendling... allt är genomtänkt och det känns bra. Men jag drömde konstigt inatt...
Jag flög till Stockholm och landade i skärgården, där man på 10 minuter gick in till stan. Jag hade bråttom och gick snabbt före alla andra, iväg längs stigen på öarna (som hängde ihop). Jag fick ont i fötterna av gräset - men helt plötsligt var det snö och svårt att gå fort - och helt plötsligt var det översvämningar för att det har regnat mycket (det har det gjort i Skåne den sista månaden) så jag kunde inte gå ända fram utan hade fått simma. Och då hade ju mobil och plånbok blivit blöta... Jag behövde aldrig simma. För klockan ringde.
Men idag är första dagen som jag inte behöver söka jobb. Jag har annat att ta itu med. Förutom tvätten så ska jag säga upp mig från ett deltidsjobb i Sverige och ta reda på allt som måste göras för att börja jobba i Danmark.
Off we go... följ med på vägen och se hur det nya jobbet går!

